Jullovet som tog slut
När man har levt tjugo år på denna jord så tycker man ju ändå att man borde veta att lov oftast tar slut. Men jag tycks ju aldrig inse det förrän jag sitter där i skolan, grå i ansiktet av sömnbrist och lider av överintag av ostbågar kvällen innan och det mitt i allt går upp för mig att här ska jag nu sitta i några månder till. Lika chockerande varje gång.
Idag gick det ändå hyfsat bra att gå tillbaka till vardagen. Vi hade bara två föreläsningar och vi fick bara reda på typ 10 nya uppgifter så jag lär väl inte gå under av stress första veckan i alla fall, vilket känns ganska lugnande. Jag märker att jag har svårare att förstå att jag faktiskt är i Jeppis. Jag var ju i maxmo en månad på praktik, hann svänga här via i två dagar innan jag drog till Helsingfors och det är nu en månad sedan. Så det är ju åtminstone sist i oktober som jag påriktigt har bott och levt här i kära Jakobstad. Tänk att det har klarat sig utan mig.
Skämt och sido så har jag faktiskt saknat Jeppis lite. Här finns ju mitt minimaliska kök där man kan sitta på golvet och äta polly för att man inte orkar ta tag i sitt liv. Här finns mitt matbord under vilket min mikro nu har flyttat in eftersom att det plötsligt inte fanns plats i köket mera. Här finns mina böcker som jag aldrig kommer att hinna läsa. Här finns världens bästa loppisar. Här finns mina favoritcaféer. Så det ska väl gå bra att bo här igen. Trots att jag är lite ovan just nu.
