kalascajsa.blogg.se

Välkommen till en nittonårig finländares lilla blogg! Studerar till barnträdgårdslärare, ser för mycket på film och äter för mycket popcorn för mitt eget bästa. Har ett litet behov av att berätta mina allmänt vanliga vardagsäventyr åt världen och hoppas att någon vill läsa.

Jag blev en lucka

Publicerad 2016-12-27 15:34:18 i Allmänt,

Jag antar att alla julkalendrar börjar vara öppnade och all choklad uppäten och alla bilder är tittade på. Men lider du av julkalendersabstinens så misströsta icke! För en julkalender som jag har följt under december finns fortfarande för allmänhetens beskådan här on the world wide webb! Jag pratar om Ung Prides Julkalender som i december tipsade om litteratur, bjöd på youtubevideor och andra julhälsningar helt i HBTQI+ anda. Dessutom fick ju jag äran att ansvara för deras trettonde lucka, Lucialuckan. Det var så kul och jag blev nästan tårögd när jag fick förfrågan. Det var som att allt jag gjort för att sprida kunskap om demisexualtiet denna höst faktiskt har nått fram till rätt målgrupp och det kändes helt fantastiskt. Så för att hitta denna fantastiska kalender (där jag också medverkar) så kan ni klicka HÄR. Min text hittar ni dessutom här under. God Jul i efterskott och ha ett fint nyår!

Hej alla ankungar!

Idag är det en av decembers ljusaste och vackraste dagar, nämligen Luciadagen. Det finns många saker man kan förknippa med Luciatraditionen. Lussekatter, sång och brandfara kan vara några. Men Lucia handlar ju inte egentligen om en flicka som går med ljus i håret och sjunger några sånger. Enligt Lucialegenden så var Lucia en ung flicka från Sicilien, som hellre dog för sin tro än att gifta sig med en man som skulle ha tvingat henne att sluta vara kristen. Hennes historia är sorglig, hon fick utstå tortyr som gjorde henne blind innan hon till slut dog. Det är i alla fall historien i korthet. Lucia helgonförklarades och är idag de synskadades skyddshelgon. Självklart skiljer ju sig våra traditioner lite från den ursprungliga legenden, men Lucias budskap lever ändå kvar. Lucia vägrade låta någon göra henne till något hon inte var. Hon stod upp för sin sak. Det gör våra Lucior än idag. Hela budskapet med vår Luciatradition är att endast en människa kan komma och sprida glädje och ljus för en mängd människor, bara man tror på sin sak.

Idag har ni en österbottnisk ankunge på vift ända till huvudstaden. Jag heter Cajsa och jag är nog Finlands första öppet demisexuella luciatärna. Jag vet hur det är att få mindre roliga reaktioner bara på grund av att man är den man är. Att förklara sin sexuella läggning i ett blogginlägg är inte något jag rekommenderar för alla, en för mig kändes det rätt. Jag har i höst spridit kunskap om demisexualitet och figurerat bland annat i svenska tidningen Expressen, Vasabladet och radio X3M. Jag har fått positiva reaktioner, men jag har också fått höra mindre roliga saker. Men alla de där mindre roliga kommentarerna glömmer jag bort när jag står bakom vår fantastiska Lucia, i min vita klänning och med ljus i hand, och jag ser alla barns och vuxnas ansikten när vi sjunger för dem. När vi står framför en publik så är det ingen tvekan om saken. Vi sprider glädje. Vi sprider ljus. När jag ser på alla barn och de ser på mig så blir jag modig. Jag blir modig för dem. Att se beundran i ett barns ögon är något av det mest magiska man kan vara med om. De behöver förebilder, och jag känner mig så glad att jag kan vara en förebild bara på grund av den jag är. Det asexuella spektrumet är väldigt underrepresenterat i media. Vi behöver mera förebilder från det spektrumet, och därför känner jag mig viktig. Jag vågar äntligen stå för den jag är, och jag har tagit mig ända hit på grund av det. Jag får sjunga i domkyrkan i en helt fantastik kör. Jag får träffa unga som gamla och ge dem en väldigt vacker gåva i form av sång och en stund av julstämning. Jag får vara en förebild. Bara för att jag är jag.

Jag vill önska er en riktigt fin Luciadag, kanske vi syns ikväll vid senatstorget! Cajsa

Another Christmas

Publicerad 2016-12-27 15:15:02 i Allmänt,

Hoppas ni inte tror att jag gått under av julmat eller dylikt. Det har jag inte. Men jag befinner mig i något slags post-lucia koma och allt jag har energi till är att sova, sova och sova, för att sedan vakna upp och äta. Spoiler: sedan går jag och sover igen. Men nu börjar jag så småningom komma ur min vinter och sociala-medier dvala för att inse att jag knappt tagit några bilder alls under mina Luciaäventyr. Suck. Vart var jag påväg med det här inlägget?
 
Julen är, som ni kanske har märkt; över och min jul såg ut som den alltid gör. Julbord efter julbord, tomtar och julsånger. Så som julen ska vara alltså. Det blev en jul utan kamera för min del och det har varit så otroligt skönt att inte behöva oroa sig för att inte få varenda millisekund på bild. Dock betyder ju det att jag inte har så många bilder att bjuda på från min julhelg så ni får bara tro på mig när jag säger att den har varit bra. Jag fick en ugn i julklapp, hur toppar man det? Nu har jag dessutom lite kompisreunion, mellandagsshopping och ett sista lussande att se fram emot innan jag beger mig tillbaka till Jakobstad. Sammanfattningsvis, jag lever och mår bra. Nu ska ni dessutom få de ända bilderna jag tog under min Helsingforsvistelse. Se på dem som en julklapp från mig till er. Varsågoda. 
 

Omtumlad, trött, och lycklig

Publicerad 2016-12-18 09:55:12 i Allmänt,

Wow, med den rubriken kan man ju tro att jag har fött barn. Jag kan försäkra er om att så är inte fallet. Även om det kanske känns så. Nej, min frånvaro beror på att jag spenderat väldigt mycket tid i vår huvudstad där jag har fått vara med om det roligaste, men samtidigt tyngsta uppdraget jag någonsin gjort. Ni kanske inte har missat att jag är tärna i Finlands Lucia 2016. Jag börjar så småningom att landa i det, nu såhär efter kröningen som sågs av ganska många människor. Det har varit så stort och överväldigande att vara med så jag nog måste ta några separata lusselivs inlägg bara för att bearbeta det hela.


Det har varit så roligt, jag har träffat så många underbara människor och jag har lärt mig så otroligt mycket. Det har varit en ära att få stå bakom vår fina Lucia Ingrid och vara med och lussa. Nej, hörni nu blir jag så sentimental och rörd så jag måste sluta skriva. Men jag kan säga det här, jag ångrar inte för en sekund att jag valde att vara med. Fortsättning följer för lite mer strukturerade lusseinlägg...

Om

Min profilbild

Cajsa Sundqvist

Jag är tjugo år, bor i Finland men pratar svenska. Funderar över de konstigaste sakerna mest hela tiden och gör lite videos på Youtube emellanåt. Välkommen!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela